Italian Baroque Era Painter, ca.1571-1610 Italian painter. After an early career as a painter of portraits, still-life and genre scenes he became the most persuasive religious painter of his time. His bold, naturalistic style, which emphasized the common humanity of the apostles and martyrs, flattered the aspirations of the Counter-Reformation Church, while his vivid chiaroscuro enhanced both three-dimensionality and drama, as well as evoking the mystery of the faith. He followed a militantly realist agenda, rejecting both Mannerism and the classicizing naturalism of his main rival, Annibale Carracci. In the first 30 years of the 17th century his naturalistic ambitions and revolutionary artistic procedures attracted a large following from all over Europe.  Related Paintings of Caravaggio :. | The Crowning with Thorns | Judith Beheading Holofernes (detail) gf | Lutspelaren | Salome with the Head of St John the Baptist fg | Saint Jerome Writing |
Related Artists:
Akfred Diwning Fripp,RWS
1822-1895
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.
Jacopino del Conte
Italian Painter, ca.1510-1598 was an eminent Italian Mannerist painter, active in both Rome and Florence. A native of Florence, Jacopino del Conte was born the same year as another Florentine master Cecchino del Salviati (whom Conte outlived by 35 years) and, like Salviati and a number of other painters, he initially apprenticed with the influential painter and draftsman Andrea del Sarto. Conte's first frescoes, including Annunciation to Zachariah (1536), Preaching of Saint John the Baptist (1538), and Baptism of Christ (1541) were in the Florentine-supported Oratory of San Giovanni Decollato, located in Rome. The Preaching fresco was based on a drawing by Perin del Vaga. In 1547?C48, in collaboration with Siciolante da Sermoneta, Conte completed the fresco decoration of the chapel of San Remigio in San Luigi dei Francesi. In 1552, he painted another work for the San Giovanni Decollato Oratory, the altarpiece Deposition, whose designs are sometimes attributed to Daniele da Volterra.